Svensk ordbok 2009, webbversion

bin`da sig verb band bundit, pres. binder bind·er●o­återkalleligt förplikta sig jur.samh.han ville inte binda sig för någon sär­skild handlings­linje○spec. i fråga om gifter­mål e.d.hon är bara 18 år, så hon är för ung för att binda sigbinda sig (för ngt/att+V/SATS), binda sig (vid/till ngn/ngt)sedan 1651